Etikettarkiv: om anna

Höstuppdatering

Det fanns en tid när jag lade ner flera timmar i veckan, ibland om dagen, på att blogga. Fixa bilder, skriva långa genomgångar om mina dagar – vad som hände och hur jag kände. Med andra sociala medier som Twitter och Instagram sker det ordentliga bloggandet mindre frekvent. Istället för att lägga ner någon större tid på att skriva av mig och dessutom se till att spara mina minnen så lämnar jag numera slattar av mig själv över nätet. Bra eller dåligt? Kanske ingetdera.

Jag har saknat att blogga, men jag finner ingen ro. Alls. Jag har heller inget roligt att prata om. Min närvaro på internet har varit betydligt mindre under den senaste tiden. Det händer mycket annat, på andra sidan skärmen, men det är inget jag känner att jag har möjlighet att dela med mig av. Än. Kanske. Mina prioriteringar har satts på tvären. Inget fel i det, men jag inser ju att mitt liv inte ser ut som det gjorde i början av året till exempel. The good with the bad.

Har varit sjuk sedan i tisdags och har börjat sträck-kolla Sex and the City igen. Är snart klar med tredje säsongen. Installerade Steam igen och fick en kopia av Torchlight 2. Tog mig ett tag att vänja mig vid D3-aktiga kontroller igen sedan jag vant mig vid kontrollerna i Guild Wars 2. Och ja, att jag spelar på PC känns fortfarande som en big deal.

Beställde en svart Nintendo Wii. Den är ju ganska billig nu eftersom Wii U släpps senare i år. Redan, liksom? Har annars ingen koll på vilka spel som släppts eller kommer att släppas. Förhandsbokade Ni no Kuni but that’s about it. Och nu fick jag hicka. 😛 Bäst jag lägger mig då.

Hurtbulle

Klockan ringde kl 6. Jag tänkte snooza men ångrade mig. Tog på mig mysbyxor och ett linne, slängde träningsväskan på axeln och travade iväg till simhallen. Ute var det ganska svalt och ganska tyst. Kändes inte som att världen vaknat riktigt än. Ninjapojken hade verkligen inte vaknat, där han låg och mös under täcket när jag pussade honom hejdå.

Simmade i 30 minuter, bastade i tio. Satte upp mitt blöta hår i en knut och traskade hem igen. Hann tillbaka innan Ninjapojken skulle åka till jobbet. Själv har jag varit ledig idag. Fixade en god frukost vid 8-tiden, plockade och fixade lite innan det var dags att gå till tvättstugan. Medan de första två tvättarna snurrade passade jag på att gå till ICA. Inte mycket folk där, färskt bröd. Tvättade 5 tvättar tror jag, lakan och handdukar och annat. När jag var klar fyra timmar senare, sängen var bäddad och allt annat lagt på sin plats, åt jag rester från gårdagen. Färsk pasta med tomatsås. Gott. Tog tag i disken direkt. Efter den genomstädning som min mamma hjälpte mig med igår (pga lite förändringar som kommer ske), vill jag verkligen se till att hålla efter mig själv.

Satte mig i soffan och kände att jag var trött. Bestämde mig för att powernappa. Låg i sängen med öppet fönster – hörde personer prata och barn leka, men det var ganska avslappnande ändå. Vid 17 var jag uppe igen, drack te, åt frukt, slappade vid TV:n. Fixade lite snabb middag. Började känna av en skön muskelvärk i ryggen. Inget obekvämt, men det kändes att kroppen hade jobbat.

Nu är klockan lite över 21 och jag kan känna mig stolt över min lediga måndag. Jag önskar att alla mina måndagar kunde vara såhär. Höjden av produktivitet. Trots tidig morgon så fick jag en otroligt bra start på dagen. Det gör verkligen all skillnad. Kanske blir det en sjätte kopp te innan jag kryper till kojs ikväll. Snart blir det dusch, i förberedelse för tisdag. Måste bara lyssna lite mer på Keane först…

 

Istället för sitcoms

Man kommer hem. Startar tvättmaskinen, läser post, betalar en räkning, ringer ett samtal, värmer upp sig efter det ihärdiga regnet. Ikväll planerar jag att dricka en varm kopp choklad, duscha varmt och tvätta håret med det nya schampot och balsamet jag köpte (ibland känns det som den ultimata lyxen), och sen tänker jag spela lite. Det kanske inte hinner bli så många timmar, men kanske en, eller två? Igår blev det tre, på hela långa dagen. Bättre än inget, är vad jag försöker intala mig.

Jag tänker på saker jag vill ta upp i RPGaidens podcast. Rädd för att det kommer bli alldeles för personligt och vardagligt, inte något djupgående eller analyserande. Funderar på att bara pladdra och se vart det tar mig. Jag har egentligen inget manus när jag sitter och pratar, bara några stödpunkter. Manus är nog för krystat ändå. Fast ändå känner jag mig ganska tillrättalagd. Vill inte säga fel, andas för högt, råka vara tyst för länge. Hepp hupp. Men kul att tänka på. Bäst jag skriver ner det jag funderar på så jag inte glömmer bort.

Tycker att jag har samlat på mig en del vuxenpoäng på senaste. Fast det tror jag att vi tar en annan gång. Nu blir det varm choklad!

Hårresande

Idag tog jag och Ninjapojken en söndagsutflykt till Farsta – mitt absoluta favoritcentrum. Vi handlade ingenting, men jag njöt av att bara gå runt och insupa den mysiga atmosfären. Massor med folk överallt och många satt i centrumets restauranger och åt mat. Det fick mig lite sugen att äta nånting men jag avstod. Nu när jag inte har ätit godis på två veckor och haft koll på mitt kaloriintag med hjälp av ShapeUpClub-appen så har jag gått ner 2,2 kilo på samma tid. 😀 Härligt! På väg hem hamnade vi i ett enormt skyfall och inget paraply hade vi heller så håret och kläderna blev alldeles dyngsura.

Jag är lite nojig vad gäller mitt hår. Klippte topparna ganska nyligen och jag är aldrig riktigt nöjd efteråt. Mitt hår har mycket självfall och gör egentligen precis som det själv vill och i regn eller fuktig luft krusar det sig väldigt. Efter snart 30 års krigande har jag insett att det inte är någon idé att försöka forma det till nåt det inte är eller önska att det är nåt jag aldrig kan få. Så jag accepterar mitt hår som det är, med sina vågor, sporadiska korkskruvslockar och frissighet. Och när håret torkat efter regnet och ser ut såhär, då kan jag inte vara mindre än glad över mitt hår. 🙂

Självfallet ett självfall

Viljan vs. verkligheten

Jag vill så gärna göra nåt vettigt med min tid. Och med det menar jag spela mer. T ex, spela klart Pandora’s Tower. (Vad fan hände där?) Fortsätta spela The Legend of Heroes – Trails in the Sky som jag började nosa på för en vecka sen. Men även om det är detta jag vill, så är det inte vad jag gör. Men vi kan väl börja med det jag har gjort.

Under midsommarhelgen var jag på landet med min familj och det bjöds på en mängd goda måltider.

Färskpotatis som min morbror odlat, köttfärspaj, varmrökt lax, nån sorts moja med räkor, ägg och lite grönsaker.

Efterrätten blev min favorittårta; marängbottnar med hallongrädde och chokladtryffel, som vi toppade med stora jordgubbar.

Dagen därpå trotsade mamma skyfallet och grillade hamburgare. Jag åt två och det var faktiskt en halv för mycket. Efteråt var jag stånkmätt.

Som om det inte räckte med en så gjordes min favorittårta igen! Denna gång toppade vi den med färska hallon.

En läckerbit till bit.

Nästa dag serverades detta innan det var dags för mig att åka hem. Färskpotatis, fläskytterfilé, tsatsiki och mammas syrliga tomatsallad.

Efter en sådan helg kände jag mig onekligen lite jäst. Jag bestämde mig för att inte äta godis på två veckor (och om det går bra dra ut det till en månad) och det har nu gått 1½ vecka och inte en godisbit i sikte! För en tid sedan använde jag en kaloriräknare i min HTC och jag ville göra samma sak nu. Hittade en väldigt tjusig sådan kallad ShapeUpClub. Vill passa på att gå ner något kilo och den appen gör det verkligen lätt att hålla koll på det dagliga intaget och sin träning. Kan varmt rekommendera den. Under första veckan förlorade jag 0,6 kilo vilket var riktigt peppande. Nu är det bara att fortsätta!

Jobbet tar väldigt mycket av min tid. Inte för att det händer mycket där, men man måste ju ändå ”sitta av tiden”. Men när jag kommer hem, blir det inget spelande. Visserligen är alla mina konsoler undanpackade för golvbyte, men min PSP är ju framme, ready to go. Men nej. Det blir lite TV och sen ger jag mig ut och promenerar i en halvtimme. Sitter heller inte uppe okristligt sent och går upp tidigt för att äta frukost. Bra rutiner skulle man väl kunna säga att jag har. Och jag mår bra av det, även om gamersamvetet gnager mig då och då. Jag har knappt läst några bloggar på 2 veckor. Än mindre skrivit något själv. Twitter känns som ett minne blott. Jag försöker visa livstecken, i nåt sorts desperat försök till att inte bli bortglömd.

Jag har inte prioriterat spelen särskilt mycket på senaste. En sanning med modifikation. Jag och Ninjapojken spelar ju fortfarande väldigt mycket Diablo 3. Nådde level 60 för ett par dagar sen och kommer snart ha kört igenom även Nightmare med min barbar. Sen kommer vi förmodligen börja spela med andra karaktärer. Det har till och med gått så långt att Ninjapojken undrade om jag vill spela Torchlight 2 när det släpps.

Det är förmodligen helt oki att gå igenom en period där konsolrollspelen får kliva åt sidan. Antagligen är det inget annat än nyttigt, trots att jag saknar mina spel då och då och undrar om jag kommer hitta tillbaka till dem. Det tror jag att jag kommer göra. Jag kan fortfarande känna det där suget ibland. Men just nu fokuserar jag på annat, är ju ändå en ganska renodlad periodare. Det finns så mycket jag vill göra, så många planer, men alltid för lite tid. Ingen idé att stressa sönder sig. Så länge jag mår bra så är väl allting frid och fröjd.