Etikettarkiv: lägenhet

Mer av det goda

Idag har varit en riktigt fixar-dag. Vi har skruvat ihop hurtsar och bokhylla, beställt lampor och matta, tagit en shoppingrunda och kommit hem med fina prydnader som kuddar, ljusstakar och plädar. Dessutom fick jag hjälp av pappa igår att köra hem vårt soffbord samt en hallmöbel. Har letat som en tok efter en med rätt mått och hittade äntligen en på EM. Men något av det bästa är de två tavlorna vi satte upp idag. En av dem lämnade jag in för inramning på Gallerix för en månad sedan. Det kostade väldans mycket pengar, över 2000 kr, delvis för att det var antireflexbehandlat glas, men resultatet blev väldigt fint. Men den andra ramen köptes på IKEA. För en tiondel av priset får man faktiskt väldigt mycket för pengarna.

Nu är vårt hem samtidigt en liten hyllning till vad som möjligen är världens bästa rollspel. Jag pratar förstås om Xenoblade Chronicles från 2011. En tavla sitter i hallen och en i sovrummet. Jag har ytterligare en plansch som ska bli tavla, den ska sättas upp i mitt spelrum senare.

Xenoblade i hallen

Nu pryder vacker artwork från Xenoblade vår hall.

I sovrummet har jag detta vackra alster att titta på när jag ligger i sängen.

I sovrummet har jag detta vackra alster att titta på när jag ligger i sängen.

Det är en ynnest att få sätta en sån här prägel på sitt hem. Ninjapojken ska ha tack som föreslog att vi skulle sätta upp den gröna planschen i hallen och dessutom ramade han in den.

Extrem vintertrötthet

Om allt går som planerat kommer jag gå och lägga mig om en stund. Den här vintern har jag varit väldigt, väldigt trött. Ovanligt trött. Större delen grundas säkert i flytten och den stress som kommer i samband med den. Senaste månaden har jag fått nån extrem matkoma efter lunchen på jobbet och har helt seriöst sjukt svårt att hålla ögonen öppna. Ibland känns det som att jag sover med ögonen öppna. Läskigt. :/ Att det inte händer så mycket på jobbet just nu hjälper ju inte heller direkt. Men om ni visste hur jag längtar efter våren! Det behöver inte ens vara en brakvår, det får väldigt gärna vara en smygvår. Kanske ett par, max 5, plusgrader, lite sol emellanåt, att bara få se lite barmark igen. Det skulle göra så mycket för min energinivå just nu.

Tur då att man har en stor säng att sova i. Den är 160 cm bred, men sedan vi flyttade så känns den… större? Hur är det möjligt? I förra lägenheten kändes det som att vi egentligen behövde en säng som mätte 180 cm. Min gissning är att den känns så för att sovrummet är större och har betydligt fler fönster. Vi har panoramafönster som vi ligger och tittar ut igenom och det måste ju onekligen påverka. Ändå är det intressant. Förut kändes det trångt och vi buffade på varandra ibland. Nu känns det som att man ligger i ett sänghav. XD Skumt, men väldigt bra, nu kan jag slopa tanken att investera i en ny säng!

Under förra veckan när jag var sjuk hjälpte Ninjapojken mig att få hem en ny gosis som jag beställt från SF-bokhandeln. Ni känner kanske redan till Isbjörnen och Pingvinankan (?) om ni följer mig på Instagram och nu har det söta radarparet fått en ny kattvän. Jag tror att han heter Neko. Eller Katten. Svårt att bestämma mig. Jag tog ett kort på dem när de sitter i vår soffa och chillar bland ett par nya kuddar som jag köpte på Indiska häromdagen. (Det är inte billigt med kuddar, trots 20% rabatt så kostade ändå 4 st 650 kr. -_- Vad man inte gör för sitt hem.) Här kommer en bild (från Instagram).

Myspys i soffan.

Myspys i soffan.

Katten ser ju lite smådryg ut, som alla katter gör, och är förstås egoistisk och ganska stroppig. Trots detta låter han mig klämma på honom och få hans mjukispäls att skrynkla sig. Jag tror han gillar mig. Har haft honom i knät de senaste gångerna jag spelat Ni no Kuni och kollat på Ghibli-filmer. När jag lämnar spelrummet sitter han kvar och vaktar. Det är det jag gillar med gosedjur. De är det de är och det man gör dem till. Kostar inget ”i drift” och finns alltid där för dig. Oki, visst, jag hade drömmar som liten om att äga en hund nån gång, men den idén har jag nog lagt på hyllan. Speciellt i det här fina hemmet…

Nu var det faktiskt länge sen jag spelade Ni no Kuni. De två senaste dagarna har det inte funkat pga saker som skulle fixas i spelrummet. Idag är jag alldeles för trött och orkar inte ställa i ordning efter fixeriet. -_- Hoppas jag kan skaka av lite av den här tröttheten imorgon, saknar ju att spela.

Hänt i hemmet

Här har det hänt mycket den senaste tiden. Vi väntar på lite lampor, mattor, soffbord och annat fnös och fnul, men i stort sett är vi liksom klara. Och nöjda. Det är nästan lite äckligt hur mycket vi trivs här hemma och hur mycket vi längtar efter att komma hem varje dag. Jag som blev sjuk i början av veckan har väl således haft tur i oturen som inte behövt lämna boet. Än har vi inte haft nån bjudning, med mat, prat, skratt och spel. Och det är nästan så att jag vill hålla alla på armslängds avstånd tills ALLT är färdigt. Jag vill inte att det ska vara hafsigt, eller att man måste säga ”den där ska egentligen inte stå där men…”. Ja ni vet.

Är faktiskt väldigt stolt och glad över hur genomtänkt vår lägenhet är. Hur mycket kärlek vi har spenderat på att göra varenda litet utrymme fint. Det känns som att jag borde posta bilder på vårt nya hem och här är det nånting som tar emot. Ja, visst vill jag posta bilder helt oblygt a la Blondinbella och visa för alla som råkar snubbla in på bloggen hur vi bor. Visst finns det nånting fint i att visa sitt innersta, samtidigt som det kan vara så otroligt pretentiöst. ”Oooh se på mig!” (Kanske lite grejen med en blogg, fast ändå inte, get it?)

Jag känner att det finns människor som jag absolut inte vill dela mitt privatliv med, typ internettroll och övrigt löst folk som jag råkar kunna namnen på. Även om det här säkert är den mest olästa bloggen i hela universum så känner jag mig ändå bevakad på nåt sätt. Som att det finns de som sitter och väntar.

Så jäkla dumt egentligen. Den här bloggen startade jag för att jag ville nå ut till fler personer (hej på er om ni finns) än närmsta vänkretsen. Och visst, hit hittar folk som jag har skapat bekantskaper med på Twitter. (Alltid kul när ni kommer hit, tack och bock.) Men vad är det jag ska nå ut med egentligen? Jag har ingen lust att fläka ut mig totalt, jag är inte ute efter att bli en offentlig person, på något sätt. Kanske får det helt enkelt bli så att allt det som har hänt här hemma och allt som kommer att hända framöver, får ske bakom lyckta dörrar och kanske bara synligt för vissa VIP:s. Det kanske är löjligt att ha sånna här ”nojjor”. Hur känner ni själva kring att blogga öppenhjärtligt och synligt, är ni inte nånsin oroliga att ni omedvetet bjuder in en objuden? Fast på nätet?

Anyways… Vårt hem får mig att må så bra. Vi trivs så bra här, sover gott om nätterna, vaknar glada på morgonen. Visst är det precis så ett hem ska kännas? 🙂

Knappt tid

Jag skulle vilja blogga ofta och skriva långa inlägg. Jag skulle vilja posta bilder som visar hur vårt hem växer fram. Jag skulle vilja blogga om hur trött jag är och att jag känner mig lite under the weather just nu. Jag skulle vilja ha tid att gå igenom alla lådor så att det mesta av plottret försvinner. Jag skulle vilja stoltsera med de goda frukostarna jag ätit på sistone.

Skulle, skulle, skulle. Såhär är det.

Jag har fett jävla fiberbredband men har inte tid att sitta vid datorn. Saker och ting måste åtgärdas vilket får oss att avvakta med viss inredning. Det är kallt ute och jag huttrar som en varg utan päls. Mina spel har ännu inte ställts på plats. Ninjapojken och jag monterade upp två bokhyllor igår. Idag monterade han in LED-belysning i dem och TV-bänken. (ÅSM.) Jag har invigt vår tvätt, tork och disk och är mycket nöjd. Är även nöjd med den spis jag köpte för att ersätta den som redan stod. Jag är glad att jag sover gott om natten. Jag är glad att detta redan känns som mitt hem. Jag ser fram emot våra persienner som kommer nästa vecka. Jag gillar att vi går mot ljusare tider och att det tids nog kommer bli vår igen.

Så. Vill gärna vara social och hänga på nätet som alla andra coola kids. Den bistra sanningen – jag hinner inte, för tydligen är jag über-vuxen nu. I guess that’s life.

Att nästan vara ledig

Har knappt haft en ledig stund under sista delen av 2012 och början på 2013. Idag är första dagen som jag bara kan pusta ut för mig själv. Känns ganska skönt, lugnet före stormen kan man säga.

Igår hade vi fint besök av mina fantastiska vänner som hjälpte till (TACK! ♥) med utvalda delar av packningen och i fredags var mamma här medan jag jobbade och packade ner det mesta i köket. Vardagsrummet börjar mer och mer likna ett lager.

Torsdagen förra veckan var den stora dagen. Då fick vi komma och mäta lägenheten och i samma veva se den för första gången. Jag brukar jämföra vår lägenhet med ett barn. Vi fick veta redan i mars att den här lägenheten skulle bli vår, men det är först nu, 9 månader senare, som den står klar och vi kan flytta in. Den är inte längre en planritning jag har på ett papper – den är på riktigt. Det finns golv, tak och väggar, stora ytor, enorm balkong, massor av fönster med härligt ljusinsläpp och plats för tvätt, tork och disk.

En av de stora överraskningarna fanns i köket. Där inne stod ett helt annat kyl- och fryspar än det vi fått veta skulle finnas. Sprillans nya modeller från Bosch, med extra låg energiklassning, LED-belysning i kylen och självavfrostande frys. Woho!

På lördagen var Ninjapojken och jag på Mio och IKEA i 6 timmar totalt. 😛 På Mio beställdes det soffa, matgrupp, fåtölj och fotpall. Hittade även en hel del fina detaljer som kuddar, vaser, bokhyllor och annat som jag vill skaffa sen. På IKEA blev det typ inget shoppande, förutom lite flyttkartonger, blåa kassar och silvertejp. ;P Men vi tog oss igenom varuhuset lugnt och metodiskt och tittade på i stort sett allting. Snart ska det beställas garderober och det blir förmodligen TV-bänk och skrivbord därifrån också. Spännande!

Men idag har jag varit hemma och pustat. Suttit i soffan och slötittat på TV. Ska snart ta tag i gårdagens disk, men i övrigt blir det en ganska lugn dag. Jag behövde det. Även om jag har varit ledig i helgen kantas dagarna med planering, inköp, och tankar på hur man ska inreda och hur det ska gå med flytten. Det är viktigt att koppla av och stressa ner emellanåt, allra helst med en kopp te. 🙂