Etikettarkiv: böcker

Vända blad

Läste klart Norwegian Wood igår. De sista två kapitlen gjorde det helt omöjligt för mig att lägga ifrån mig boken. Jag vet inte vad klockan var när jag till slut släckte lampan, två kanske? Jag är nöjd. Har stoppat ner The Element i min väska. Ska till Ninjapojken efter jobbet idag. Får se om det blir nåt läsande hos honom. Tog nämligen med mig min PSP också. Har jag tur så klår jag bossen i Ys Seven. Har upptäckt att jag har lättare att spela om jag är hos honom. Hm, jag undrar vad det beror på?

En uppdatering

Det var visst ett tag jag skrev här. Har inte riktigt haft tid att sätta mig och skriva (för jag har verkligen saker att skriva) och nu är heller ingen bra tid att göra det (borde egentligen diska), men nu måste det fan bli av! Det som tagit det mesta av min tid är jobbet och där händer inte ens mycket under en månad som denna, så jag sitter mest och slösurfar på dagarna. Och hjälper kunder när de finns. Och försöker planera hur jag ska ta över världen. *host host* Alldeles nyss åkte Natalia hem till sig, vi har haft en supertrevlig kväll med galna skratt och upptåg, allvarliga snack om livet och killar och potentialen vi bär på.

På tal om potential – idag hämtade jag ut ett stort paket från Adlibris. Äntligen har alla böcker jag beställt kommit! Jag står fast vid mitt nyårslöfte att läsa mer det här året.

  • The Book of Awesome av Neil Pasricha – baserad på hans blogg 1000awesomethings.com, kände mig manad att köpa boken efter att ha sett hans föreläsning på TED
  • Never Let Me Go av Kazou Ishiguro – rekommenderad av Jennie
  • Out of Our Minds: Learning to be Creative av Ken Robinson
  • The Element: How Finding Your Passion Changes Everything av Ken Robinson – blev så inspirerad av hans föreläsningar som jag postade i mitt förra inlägg att jag var tvungen att köpa hans böcker.

Jag ser fram emot att läsa alla de här böckerna! Men först ska jag läsa klart Norweigan Wood, som jag påbörjade förra året, men inte hann klart med då.

Igår var Ninjapojken här och jag svängde ihop en middag lite sådär på försök och han slevade i sig två portioner. ^__^ Jag tyckte också att det var gott. Sen tittade vi på Sweeney Todd. En otroligt tragisk film, men ack så bra. Tim Burton, Johnny Depp och Helena Bonham-Carter är verkligen en magisk trio. När vi skulle sova så lyckades jag somna först! Det brukar nästan aldrig hända. Jag är ganska trött just nu faktiskt, borde lagt mig redan men känner ett sånt ansvar för bloggen. Jag återkommer senare med en post som har fått gro inom mig under några dagar. Tills dess – have some bacon! 😉

Pasta med vitlök och persilja, tillsammans med fräst paprika, smulad fetaost och knaprig bacon.

Positivt tänkande

Jag gillar att kika in på TED lite då och då. Man vet aldrig vad som väntar, vilket ämne som kommer tas upp, men chanserna är stora att den videon du klickar på kommer vara intressant. Jag och Ninjapojken talade nyligen om att man ska vara glad för de små sakerna i livet. Det är så lätt att ta saker för givet – familjen, vännerna, den du älskar, jobbet, hälsan, ja allt. Jag läste (men minns tyvärr inte vart) om att man med lätthet kan lura hjärnan att man är glad. Känner man sig lite deppig och ställer sig framför en spegel och ler, så kommer du må bättre. Hjärnan kan inte se att du fejkar och glädjehormoner utsöndras för att du aktiverar de muskler som används när vi ler. (För det är helt andra muskler som gör att vi ser sura, arga, ledsna eller oroliga ut. Glädjen har ett eget muskelknippe.) Så när jag besökte TED alldeles nyss, så snubblade jag passande nog över denna föreläsning.

Hade inte ens kommit halvvägs i klippet då jag bestämde mig för att investera i The Book of Awesome. (Kul, en till bok att läsa det här året!) För även om jag har kommit en lång väg personligen och inte deppar ihop lika lätt som jag gjorde tidigare i mitt liv, så är en påminnelse aldrig fel. Och även när något är riktigt dåligt, så finns det alltid nånting som är bra, man får inte glömma bort de små sakerna, och det är framför allt dem som boken inriktar sig på. Det finns ett ljus i slutet av tunneln och ibland är bara vetskapen av att man lever tillräckligt för att vara glad – anser jag.

Avslutar med två låtar som påminner om värdet i att tänka positivt. 😉

Inte helt frisk

Jag har åkt dit igen – rakt in i sjukdomsfällan. Vaknade mitt i natten av att näsan rann (!). Kravlade mig upp nu på morgonen och insåg att båda halsmandlarna har blivit tre gånger större än normalt. Toppen. Febertempen är ännu inte så hög, hoppas den håller sig så. Det var bara att ringa jobbet och sjukanmäla sig. Tänkte att jag skulle somna om men kunde inte. Läste istället klart boken, nös några dundernysningar i samma veva. Jaha, det var ju en bra start på årets löfteslista. Frågan är bara vad jag ska läsa härnäst. I min bokhylla skymtar Svinalängorna (som nu också går på bio efter Pernilla Augusts regi). Fick den av mina föräldrar för ett antal år sedan. Kanske är det läge att börja läsa den nu? Jag tror inte att jag är intresserad av att se filmen (?), mamma såg den igår, hon var jublande nöjd. Jag har svårt för svensk film för det mesta.

Min favorit är Ulf Malmros Smala Sussie. En film som inte tar sig själv på så stort allvar, men produktionen håller oförskämt hög kvalitet i allt från manus och musik till inzoomningar och kameravinklar. Men annars skyr jag svensk film som pesten. Har inte sett en enda Jönssonliga-film, inte en enda Beck-rulle, absolut inte någon Änglagårds-historia, ej heller någon med Göta Kanal i huvudroll eller Lasse Åberg som tokig semestersabbare. Jag orkar faktiskt inte. Jag skäms. Svensk film är alltid så… osannolik, även om den är baserad på ”verklig händelse” eller ”någons liv” eller ”skulle kunna hända-situation”. Minns när jag såg Ondskan på bio. Hade som tur var läst boken, som är rakt mycket bättre. Satt i biosalongen och kved över de fruktansvärt ansträngda, pinsamma och inte alls realistiska dialogerna som spottades ut på bioduken. Men okej, förra året såg jag faktiskt en svensk film som berörde – Sebbe. Kanske för att det är en film som inte har så mycket dialog. Istället är den fylld till bredden med känslor, obehag, korta stunder av lycka som snabbt skiftas till utdragen misär. Den lilla människan mot den stora, hårda och hatiska världen. När blicken i karaktärens ögon säger mer än manuset, då gör det inget om filmen är svensk.

Oj… det blev en lång parentes det där. ^^;;;; Hursom, idag tar jag det lugnt. Om jag orkar spela Ys Seven så gör jag det, annars kommer jag väl mest glutta på Vänner och bädda ner mig i soffan. För att återgå till ämnet böcker – i julklapp gav jag Hanna The Windup Girl – en bok som vunnit typ alla priser som finns. Den verkar intressant, kanske borde jag köpa den till mig själv. Men nu när jag ska se till att läsa mer böcker så undrar jag genast vad jag ska läsa. Om ni vill hjälpa mig på traven så får ni gärna posta en kommentar med en boktitel eller två, som tips. 🙂 Eller så kan jag ju bara gå igenom den här listan. O_o Läs mer