5 saker jag gör varje dag

Wow, den här listan kan bli intressant. Får se vad jag lyckas få med på endast fem punkter.

  • Umgås med min dator. Jag väljer att säga umgås istället för ”startar” eller ”sitter vid”. Vid datorn kan jag få utlopp för min kreativa sida genom att skriva eller teckna, jag håller kontakt med vänner och nätverkar med nya. Jag kan lyssna på musik, titta på roliga klipp på YouTube som får mig att skratta när jag är nere, jag kan återbesöka gamla minnen genom att läsa gamla blogg-poster eller mail. Kort sagt, my computer completes me.
  • Leker med min HTC. Telefonen behöver också kärlek. Och i den kan jag även hitta kärlek, när det vill sig väl. Omtänksamma tankar från familj eller vänner, eller kanske en puss från Ninjapojken. Skulle inte vilja vara utan min mobil under för långa stunder, det är ett som är säkert.
  • Skickar SMS. Jag tror fan inte att det går en enda dag utan att jag slänger iväg några tecken. SMS-fria dagar, finns det? Vill man ha det?
  • Tittar mig i spegeln. Tyvärr inte alltid med acceptans, men, jag står ut. Jag är så illa tvungen. Utan kropp att bära själen vore jag väl död, så säg?
  • Äter. Men det händer att det bara blir ett mål mat om dagen och detta efter kanske 10 timmars vakenhet. Det kan också hända att allt jag äter är godis, eller nåt annat onyttigt.

Jag önskar innerligt att jag hade fått med ”spelar” på den här listan. Men det hade varit lögn, för jag spelar inte varje dag. De tillfällena kanske inte är ofta, men det händer att jag måste prioritera bort spelandet för andra saker. Don’t you just hate it. 😛

7 reaktion på “5 saker jag gör varje dag

  1. Silversoul

    Mobilen är en intressant sak egentligen.
    När vi var ynge (jag skriver vi eftersom vi är nästan jämnåriga) på 1980-talet så fanns det ingen mobil och då klarade man sig rätt bra.
    Men idag klarar jag mig inte utan mobilen. Det är intressant. Även om det är skönt att slippa höra mobilen ringa ibland så är det underbart att få ett vackert SMS från Malin, eller i ditt fall, Ninjapojken =)
    Nu kan jag ju undra hur vi klarade oss på åttiotalet? =)
    Silversouls senaste bloggpost: Dagens teckning- Link från Majoras Mask

    Svara
    1. Anna Inläggsförfattare

      Ja, verkligen, eller 90-talet, där jag spenderade större delen av min ungdom. Min första mobil fick jag i gymnasiet, 2000 eller 2001, men jag använde den knappt. Hade aldrig med mig den till skolan och jag var sällan eller aldrig ute så det fanns ingen vits att ta med den. Jag minns utvecklingen, jag minns hur det var att sitta på ett tåg där inga signaler hördes, utan folk samtalade, eller läste böcker. Och jag minns hur man tyckte att folk som satt och pratade var knäppa i huvudet till en början. Och hur irriterande det var när ringde. Nu är det ju accepterat på ett helt annat sätt, men irritationen kan nog finnas där ibland.
      Frågan är vad detta gör med barnen, det finns många 3-åringar som kan hantera en iPhone t ex. Och frågan är också vad det gör med vår egen stressnivå, att ständigt vara nåbar.

      Svara
  2. Silversoul

    Ja, att 3åringar redan kan använda iPhones idag är faktiskt rätt underligt.
    Stressnivån lär ju vara högre, som på jobbet till exempel.
    Idag var det ett exempel: jag har ju fått iordning min avdelning, Bodegan (uppackningen), och så fort jag gör något där inne så ringer mobilen. Det känns faktiskt rätt stressigt. =(
    Silversouls senaste bloggpost: Dagens teckning- Link från Majoras Mask

    Svara
    1. Anna Inläggsförfattare

      Jag tror det är en stressig grej att inte stänga av mobilen. Sedan jag skaffade min HTC så är den igång dygnet runt, mycket pga att den inte kan slå igång alarmet om den är avstängd (vilket alla gamla mobiler kunde, konstigt). Och i o m smartphones så har man även mail, Twitter med mera till hands. Det kan vara stressande att hela tiden känna att man missar nånting eller att man kanske förväntas ständigt vara delaktig.

      Svara
  3. Silversoul

    Ja, att ständigt uppdatera sig, det känns ibland väldigt påfrestande.
    Men ändå, borde man det? Man har ju ett liv utanför uppdaterandet. Ibland har det ju inte hänt så mycket om man inte uppdaterat sig på en dag eller två. Ändå kan jag inte låta bli att kolla. Men visst är det kul att se vad ens vänner och anhöriga på nätet skriver.

    Skulle till exempel någon man inte sett på nätet skriva på ett tag så förstår jag att man håller på med annat.

    Jag tror vi tycker rätt lika heller, du får gärna rätta mig om jag har fel. 🙂
    Silversouls senaste bloggpost: Dagens teckning- Link från Majoras Mask

    Svara
    1. Anna Inläggsförfattare

      Ibland har jag svårt att koppla bort ”onlinelivet” och bara ta hand om ”livet”. Jag känner att jag borde vara med på alla möjliga ställen och helst samtidigt. Men det funkar ju förstås inte så. Jag har nog väldigt lätt för att stressa upp mig, känna att jag inte duger, som det är nu. Det är synd.
      Men ja, självklart förstår man att folk gör annat när de inte skriver på nätet. Så ibland känner man sig patetisk för att man är den som sitter och uppdaterar istället för att leva livet, du vet. 😉 ^^;;;;

      Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge