En gamers bekännelser

Igår gjorde jag hallon- och daimmuffins. Dessvärre blev de lite brända i botten. Min ugn är för bra helt enkelt, finns ingen vits med att följa receptens angivelser om gradantal och tid. Men de var ganska goda. Fast jag gillar apelsinmuffins bättre.

Vill köpa en ny Crapbox. Ska försöka sälja min gamla Elite.

Igår satt jag och grunnade lite. Om jag ska kunna få jobb som spelrecensent, då kanske det inte är tillåtet att vara så nischad som jag är. Jag kanske måste tvinga mig själv att börja spela andra spel. Det här kanske låter som en skitgrej, och jag förväntar mig inte att nån av er ska förstå mina tankar eller känslor kring detta.

Att bara investera i JRPG är dels ett ekonomiskt val. Jag har helt enkelt inte råd att köpa alla spel som kommer och då jag verkligen är ett fan av JRPG:n så väljer jag ju det först och främst. Det är också ett tidsmässigt val och även med denna nisch är det svårt att hitta tid för allt man vill spela. Jag har dessutom något emot västerländska rollspel. Den här åsikten/principen har jag lite svårare att försvara (om nu nån skulle skälla ut mig, varför man nu vill vara så elak). Jag har inte spelat nåt WRPG, det har inte behövts. JRPG-genren has held its own, men spelvärlden ser heller inte ut som den gjorde för tio år sedan.

Jag är faktiskt rädd för blotta möjligheten att jag kommer att gilla typ Mass Effect. Det låter helt uppåt väggarna, jag vet, men det är såhär jag känner. Jag är inte religiös, men i det här fallet känns det nästan som att jag kastar bort hela mitt ”belief system”. Och det är en läskig tanke. Det är också läskigt att ge sig ut på främmande mark. Tänk om jag inte skulle fatta? Tänk om jag skulle tycka det var svårt? Risken är väl inte jättestor men heller inte obefintlig. Det är läskigt att behöva omvärdera sig själv och sina val. Jag som har gått på min magkänsla, har jag valt så himla fel? Har jag bara satt käppar i hjulen för mig själv, försvårat processen, alienerat eventuella arbetsgivare? Jag har inget svar och kommer förmodligen inte att få ett heller.

Jag vet inte i vilken ände jag ska börja, med denna förvandlingsprocess. Och varför stanna vid WRPG, det kanske måste till att jag frivilligt spelar andra genrer helt och hållet? Jag gillar inte att spela online, jag vill bara sjunka in i världen som spelet erbjuder, på mina villkor. Jag vill inte spela krigsspel. Jag har svårt att se det fina i att pricka sin motspelare med ett headshot. Sport, fighting, pussel, musik och dans. Jag har aldrig ens hållit i en Guitar Hero-gitarr, dansmattor skyr jag som pesten. För jag förstår inte poängen, jag ser inte det roliga. Det lockar inte. Och risken att jag känner mig bortgjord är stor.

Är jag knäpp?

Plattform – ja, det händer, om än inte lika ofta som när jag var barn. Racing – Mario Kart räknas väl knappt. Action. Jag… vet inte vad jag ska säga. Nej. Inget GTA. Inget Batman. Inget Assassin’s Creed. Inget alls. Skräck. Testade Silent Hill 2 för 9 år sedan och kastade skrikande ifrån mig kontrollen när ett monster dök upp på skärmen. Så överlever man inte.

Jag kanske har matat mig själv med samma sak i alltför lång tid för att nånsin kunna uppskatta eller orka med nåt annat. Å andra sidan försöker jag tänka att det kan vara bra att ha random spel att köra emellan de vackra rollspelen. Och då blir ju dem i sin tur roligare. Nåt att längta efter. För självklart har jag märkt av den ökända JRPG-döden, även om jag håller min älskling vid liv med hjärt-lungmaskin. Många andra har redan dragit ur sladden, släppt taget, gått vidare, startat nya liv. Jag kan inte göra det riktigt än. Att bara tänka sånna här tankar är otroligt främmande för mig. Och jag vet inte om jag nånsin kommer att våga. Men frågan är, om jag för evigt önskar att vara utanför. För gemenskapen blir inte delad med mig, om jag inte kan bli som alla andra.

Go away, your cute isn't wanted here.

Aw...

12 reaktion på “En gamers bekännelser

  1. Micke

    Förstår dig helt. Känner själv samma sak eller satt i samma sits med samma känslor. Dock har jag ju på senare tid spelat en del andra spel som inte är JRPG och jag har haft otroligt kul med dem. Så jag har ju öppnat mina sinnen och släppt in andra spel.
    Men det var svårt… Ibland längtar jag så mycket efter ett JRPG att spela att jag inte kan spela något annat överhuvudtaget.
    Jag rekommenderar att om du vill utöka och testa lite andra genre så börja med plattforms spel. De brukar inte vara så långa och inte så svåra. Och ofta är de väldigt underhållande.
    Mickes senaste bloggpost: Yes! Tales of Graces F is coming to the US!

    Svara
    1. Anna Inläggsförfattare

      Tack för tipset. Skönt att höra att man inte är ensam med sånna här tankar. För just nu vet jag inte vad jag ska tro eller vad jag ska göra. 🙁 Sinnesförvirringen är enorm. Det är som en personlighetskris av gigantiska mått. Vem kunde ana att spel kunde påverka en på det här sättet.

      Jag är glad att du bitvis tagit dig igenom din kris, det är starkt jobbat. Har du nåt förslag till vad jag kan spela?

      Svara
  2. Hanna

    Det är klart att du är knäpp! <3

    Skämt åsido, att röra sig utanför sin comfort zone är alltid knepigt. Om man är inställd på att man inte kommer tycka om, kommer känna sig dum eller om man känner sig lite beskyddande om det man kommer ifrån… Klart att det blir extra spänt och obehagligt. Klart att det blir extra svårt att röra sig bortom om man egentligen inte VILL.

    Mitt enda råd som ickegamer får nog bli att… Kom ihåg att ingen kan ta ifrån dig det du älskar. Du har alla dina tidigare spelupplevelser hos dig, de kommer inte försvinna för att du testar något nytt och annorlunda. Kanske kommer du gilla det, kanske kommer du hata det. Det är okej, du kan prova något annat.

    Och sen… borde man inte som redaktör jubla över en recensent som är totalt insnöad på och kan ALLT om en specifik genre? Eller funkar det inte så?
    Hannas senaste bloggpost: Alla hjärtans uggla

    Svara
    1. Anna Inläggsförfattare

      Du är så klok Hanna. Du är som min egen uggla. <3<3

      Ditt råd är väldigt bra och väldigt sant. Jag har mina minnen och det finns ingen risk att nån slaktar dem. Jag får också testa nåt annat, det betyder inte att jag är sämre, eller en lögnare, eller en svikare. Tycker jag om det - ja då är väl det roligt. Tycker jag inte om det - ptja, bara att rycka på axlarna och gå vidare.

      Jag vet faktiskt inte. Man skulle ju vilja tro det, men ibland får jag känslan att så inte är fallet. Jag vill helst inte vara en sån som kan lite om mycket, även fast det förstås är bra i vissa avseenden. Men men. Tiderna förändras. Nu är det ju mainstream gaming som ligger i ropet, kanske önskas mainstream-recensenter då med?

      Tack för din fina kommentar. *kram*

      Svara
  3. Silversoul (RetroJerry på Loading)

    Man skulle ju kunna recensera en särskild genre som spelrecensent. Jag tycke rdet vore bättre för då är man fördjupad i genren.
    Jag skulle isåfall recensera plattform, RPG och retrospel.
    FPS-spel intresserar mig inte alls. Jag ser ärligt talat inte skillnaden mellan dessa.

    Som Hanna ovan skrev, borde inte redaktören vara glad om man har en spelrecensent som är en expert med hjärta och själ för sin genre – som dig och RPG.
    När jag läser det du skriver på bloggen här eller på RPGaiden så ser jag en person som vet vad hon skriver.
    Det är det jag vill läsa.
    Silversoul (RetroJerry på Loading)s senaste bloggpost: Här är dagens bild från Xenoblade

    Svara
    1. Anna Inläggsförfattare

      Tack! Det gör mig glad att höra att du känner så för mig och mina texter. Önskar det fanns fler som du. ^__^ Jag tänker inte ge upp i alla fall. Helt oönskad borde jag väl inte vara.

      Svara
  4. Monika

    Hm, till exempel pc-gamer vill ju att man ska specificera vad som är en specialintresse när man söker hos dom. Antar att andra ställen också vill det – så att fördjupa sig i något tror jag inte är negativt, men man kan ju försöka testa andra saker också, om man hinner, för att bli ”bredare” och kunna jämföra saker med varandra. ”allmänbildning i spel” liksom 😛 eller vad man ska kalla det, haha

    Men ja, tänkte egentligen kolla ifall du vill vara med i gonegaming.se någon gång, och kanske snacka dina jrpg-favoriter? 🙂
    Monikas senaste bloggpost: Daniel Ljungström registrerade sig som medlem

    Svara
    1. Anna Inläggsförfattare

      Mm, jag kan hålla med om att det är bra med allmänbildning inom spel! Kan däremot känna mig ganska motarbetad när intrycken jag får är att nischad ska man helst inte vara. Alls. (Sen att JRPG-genren räknas som död och alla bara klagar på den sätter ju inte mig i en bättre position direkt. 😛 Ensam försvarare, haha.)
      Så fort jag skaffat min nyare Crapbox, så får jag väl inviga den med ett WRPG. Förslag? 😉

      Oh, Gone Gaming! Jag kan inte säga att jag har nån erfarenhet av att sitta och snacka och låta andra höra min röst. ^^;;;; Jag är GRYMT smickrad över att du frågar mig! Just nu är det en lite shaky period för mig personligen, men jag skulle gärna vilja vara med (jag tror jag kommer våga XD). Jag är så glad att du frågar, kan jag återkomma till dig på den punkten när vissa saker har rett ut sig? Kram!

      Svara
  5. Monika

    Hm, ja jag måste väl erkänna att jag själv tycker att jrpg kan bli lite långtråkigt, det är inte min grej helt enkelt. Men när det gäller wrpg kan jag rekommendera både Dragon Age och Mass Effect förstås 😉 Känns som att det händer mer i dom på nått sätt, att man har fler valmöjligheter.
    Men som sagt tror jag att det är en svinbra grej att vara nischad, och du borde absolut inte lägga ner med något du tycker är kul 🙂

    Erbjudandet om Gone Gaming står kvar i framtiden också 😀 Det är bara att säga till. Du kan ju få tillgång till forumet så kan du läsa mer om hur det går till och vad vi ska prata om framöver? Sen ska vi ha nån spelkväll, härnäst blir det nog Starcraft 2 – kan ju vara ett bra sätt att ”lära känna varandra” inför framtida inhopp i ett avsnitt?

    Svara
    1. Anna Inläggsförfattare

      Jamen precis, to each his own! 😀 Alla kan inte gilla samma sak, och jag är riktigt glad att spelvärlden inte enbart är fylld med JRPG. 😉 Tja, jag kanske tar och provar Mass Effect sen då. Får spika det. 🙂

      Ja tack, jag tar gärna tillgång till forumet om jag får. 🙂
      Och spelkvällarna, hur går de till, endast online? Hoppas jag inte diskvalificerar mig själv när jag säger att jag inte spelar några PC-spel (med undantag för Sims, typ). :O 😉

      Svara
  6. Monika

    Spelkvällarna är online än så länge eftersom vi är utspridda över sverige – alltså vi har inte ens börjat ordentligt med dem ännu 😛 Så det är bara att komma med förslag i forumet på plattform och spel typ.

    Svara

Lämna ett svar till Hanna Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge