En sån där måndag

Idag är en måndag då jag allra helst hade legat kvar i sängen. Under ett täcke, med en bra bok, kanske en kopp te på nattduksbordet. Trots för lite sömn masade jag mig upp halv sju, åt min frukost, borstade tänderna, packade mina matlådor och gav mig iväg. Tyckte jag mådde bra, men hela resan till jobbet kantades av ett kväljande illamående. Vet inte riktigt vart det kom ifrån, men jag var glad att jag hade ett paket Läkerol i fickan så jag kunde lura mig själv att jag inte mådde dåligt. Nu mår jag bättre som tur är.

Men måndag är det i alla fall, fortfarande. Jobbet kantas av stressade kunder med sina problem och jag gör mitt yttersta för att inte ta saker personligt. Det är inte mig ni är arga på. Det är inte jag som har gjort nåt fel. Men ibland lyckas jag inte, utan trillar dit, tappar självkänsla, lust och ork. Drömmer om nånting annat, nånting bättre, ett utrymme där ingen kan trycka ner mig i skorna. ”Underbar och älskad av alla” – så vill jag känna mig. Upplyft, uppskattad, omtyckt, beundrad. Värst är när jag får en fråga jag inte kan svara på och det i sin tur används som vapen mot mig. Något att håna mig med. Förtrycka mig med. ”Tror du att du kan nåt, du som är tjej. Du ska lyssna på mig lilla jänta, jag har jobbat med det här i 35 år.” Sånt kan man höra mellan meningarna som sägs. Det är inte klarspråk, men det finns där.

De där gliringarna som är till för att såra, sätta mig på plats. Mina 5 år i branschen är förstås inget värt för en sån person. Att söka tröst hos kollegor är inget värt. ”Ta det inte personligt.” Nej jag vet. Man blir aldrig färdigutbildad, man lär sig alltid nåt nytt och tur är väl det. Det kommer alltid finnas de som är bättre än mig på saker. Det handlar inte om att jag ska bli bäst. Mera om att jag vill hitta min plats i livet, ”the zone”, där jag är duktig och ingen kan ifrågasätta mig på ett nedlåtande sätt. Och vart skulle det vara?

5 reaktion på “En sån där måndag

  1. Jerry (RetroJerry på Loading)

    Jag känner igen mig i mycket det jag läser i ditt inlägg.
    Vissa dagar känns som att jag inte duger till, som om att jag är malplacerad i ett yrke inom handel.
    Jag brukar inte ta saker personligt på arbetet, men visst känns det förjävligt vissa stunder.

    Jag har varit på mitt arbete i 8 år, och det känns fortfarande som jag är ganska långt ned i skaran.
    Jag vill också finna min plats i livet – där jag uppskattas som jag är och kan göra det jag känner att jag är duktig på.

    Jag är ledsen att du hade en dålig måndag.
    Jag är ingen vidare att trösta folk, men jag som sagt känner igen mig lite i de ord du skrev i detta inlägg.
    Hoppas du mår bättre och att nästa dag blir bättre.
    Jerry (RetroJerry på Loading)s senaste bloggpost: Världens bästa 30 filmer genom tiderna- Guldet – Plats 1

    Svara
    1. Anna Inläggsförfattare

      Det är tröst nog att veta att man inte är ensam med att känna såhär ibland. 🙂
      Nej, det här med att jobba inom handel och service är inte det enklaste alla gånger. Ibland är det verkligen roligt, men ibland blir man bara så trött på allting. Jag känner igen den där känslan du nämner, om att man är långt ner i skaran.
      Men vi är bra du och jag och jag hoppas att vi båda kommer hitta det stället som är rätt för oss. 🙂

      Svara
    1. Anna Inläggsförfattare

      Wow, vilka fina ord. ^^;;;; Jag tycker du är jättesnäll och du verkar vara en toppenpappa!

      Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge