Etikettarkiv: musik

Smygstart på våren

Det märks att våren ligger i startgroparna. Solen skiner just nu in i vardagsrummet så jag nästan inte ser vad som står på skärmen, men jag vill inte stänga ute den. Efter den här mörka, kalla och långa vintern så suktar jag som en tok efter varenda liten solstråle. Så i vårens tecken uppdaterade jag min header-bild. Love it.

Sitter och funderar på om jag ska skaffa en ny, mindre Wacom-platta. Jag har två stycken redan,men båda är lite för stora för det skrivbord jag har idag. Visserligen är det trevligt med mycket yta, men det känns inte som att jag kommer plocka upp de här stora plattorna any time soon. En Wacom Intuos 5 Medium ser ju onekligen väldigt lockande ut…

På lördag är det final i Melodifestivalen. Har faktiskt lyckats se alla deltävlingar, men jag måste säga att jag tycker de flesta låtarna som tagit sig till final är riktigt svaga. Däremot blev jag glad när helgens Andra chansen resulterade i att de två unga grabbarna Anton och Robin fick gå vidare. Där har vi två riktigt bra låtar! Antons dansanta melodi och katchiga refräng sätter sig direkt på hjärnan och lär bli en stor sommarplåga. Älskar dessutom introt som låter så TV-spelsaktigt.

Men jag hejar nog ändå lite mer på Robins låt. Ja, det är som en enda stor refräng, men han har ju så stark och klar röst, den är glad, sprudlande och fylld med hopp. Folk säger att Ulrik Munther är favorittippad, men jag hoppas verkligen inte att han vinner. Visst, den killen har en bra låt också, men den blir väldigt tråkig och tjatig i längden. Och han verkar förlita sig väldigt mycket på CG-effekterna bakom sig, som att det är det som egentligen gör numret. Nä, vill hellre ha minimalism, i stil med Loreen, och det har både Anton och Robin.

Ser verkligen fram emot lördag och mest för att söta och snälla Becca och Danne kommer. Woho! Ska se till att laga nån riktigt god mat till dem och bjuda på riktig Schlagerfest (bör sägas med tyskt uttal). Åh, can’t wait!

Favoriter

När jag nu varit stolt ägare av Loreens debutalbum Heal i hela två dygn, tänkte jag deklarera, i obestämd ordning, vilka låtar som har kommit att bli stora favoriter.

Everytime börjar som en viskning, orden artikuleras nästan inte. En sorgsenhet tynger dem, samtidigt som beslutsamheten skymtar. Nästan en minut in i låten kommer BEATET – som med mycket enkla medel spelar på mina hjärtsträngar. Och när versen avverkats två gånger är det dags för refrängen. Ett utdraget ”Oh please” ger mig hjärtsmälta, sången stegrar till en mjuk falsett och det är bara… Så. Vackert. Jag måste akta mig så jag inte lyssnar sönder den här låten för snabbt.

Sidewalk har ett instrumentellt intro som påminner om låten Together med The Kin. Beatsen är nästan omöjliga att värja sig mot och den starka refrängen levereras med övertygelse och passion.

In My Head är låten som till och med får mig att vilja stå och svaja/hoppa på ett dansgolv. Det är ingen unik text eller uppbyggnad av refräng eller melodi som gör att låten sätter sig. Men här finns något Loreen-esque:t, förstås. Kraftfulla viskningar, dimmig mystik. Loreens röst är som ett skogsrå – man sugs in tills man har gått förlorad.

Do We Even Matter levererar långsamma, släpande beats och pockande trumslag i symbios med Loreens lugna och stadiga stämma. Det dunkla och suggestiva bryts av i den hjärtskärande refrängen. I mitt tycke en av de mörkare låtarna på skivan.

Som väntat så har den här skivan blivit viktig för mig. Alla låtar är inte perfekta, men det behöver de inte vara heller, hur ska man då kunna längta efter nästa alster?

Min första girl-crush

Loreen, Loreen, du är så fin…
Med My Heart is Refusing Me penetrerade hennes skarpa och utomjordliga stämma min själ. Med sin stela, nästan kuvade, ”krabbdans” skapade hon sig ett rum i mitt hjärta.

Jag imponeras av henne, på så många plan. Hur hon kallar sig ”humanist” istället för ”feminist”. Hur hon har uppfostrats och tillåtits att bli den hon är, med liberala muslimer till föräldrar. Att hon står så nära sin mamma. Att allt hon tar sig för ska vara ”äkta”.

Bara det faktum att hon inte stressat fram ett album efter sin storslagna seger med Euphoria i Eurovision, och inte gjort avkall på vad hon vill – gör mig knäsvag.

Integritet. Kvinnlighet. Sinnlighet. Styrka.
Det lyser om henne och jag vill befinna mig i hennes sken. Men jag får nöja mig med musiken, så jag passade på att förboka hennes skiva Heal från CDON (släpps 24 oktober) och lyssna på hennes nysläppta singel, Crying Out Your Name.

Vissa säger sig höra mycket Euphoria i den låten, men så mycket påminner de inte om varandra, enligt min mening. Melodin – och framförallt refrängen – är fantastisk. Låttexten är rå, allvarlig, hjärtskärande. Hennes musik talar till mig.

Jag förstår. Och jag har en svag aning om att detta skivsläpp kommer vara smått livsomvälvande för mig. Vilket nog precis är det jag har väntat på.

En vanlig lördag

Jag kanske orkar jobba lite med ”projektet” om ett litet tag, men just nu vill jag mest bara sitta. Eller ligga ner i min säng och låta Radiant Historias soundtrack ljuda ut ur högtalarna. Idag har jag:

  • gått upp tidigt och ätit frukost medan jag läst tidningen
  • handlat godis som jag bjöd kollegorna på
  • jobbat
  • diskat stor disk när jag kom hem
  • ätit middag
  • tvättat
  • bäddat sängen med nytvättade lakan

Så då kan ni förstå varför sängen känns alldeles extra lockande just nu. Att ligga i ett mörkt rum med bara en ljusstake som belysning och lyssna på ett av världens bästa spelsoundtrack.

Hårda saker

Veckan började bra, jag fick paket både på måndag och tisdag!

Soundtracket till ett otroligt bra spel, är ett av Yoko Shimomuras mästerverk.

Det andra paketet innehöll nåt jag redan äger, men som jag ville ha dublett av. Dessvärre lyckades jag norpa det för tillfället sista exemplaret hos VideoGamesPlus, men jag hoppas ingen är för sur på mig för det. ^^;;;; Jag hoppas alla därute som har beställt sina exemplar kommer få dem snart! 🙂 Helt slut ska det nog inte vara.

Radiant Historia - igen! 😀 Vilken lycka!

Idag har det varit en lång dag. Inte hunnit spela nåt, men jag hoppas det kommer finnas tid för det imorrn. I horisonten hägrar Xenogears. Tänk att det var 10 år sedan jag spelade det sist

Nattsång

Ett av de första spelsoundtracken jag köpte var Final Fantasy Pray – en samling arrangerade låtar med sång från några av de tidigare spelen i serien. En av låtarna som obönhörligt etsade sig fast i mitt inre var Voyage, tack vare sångerskans Risa Ohkis röst och hennes längtande utrop efter frihet. Arrangemanget kanske är svulstigt men stråkarnas ivrighet, eller kanske glädjeskutt, i låtens sista minut är nästan de sekunderna jag ser mest fram emot. Nattmänniska som jag är, händer det att jag sitter uppe och lyssnar på musik. Ibland i timmar. Jag går nästan vilse i mängden musik som finns och minnena de frambringar. Vad gäller just Voyage, så är det en låt som jag älskar att sjunga med till. Jag har inte en så stark röst, men sjunga kan jag. Ensam i natten kan jag ta i lite extra, låta rösten nå nya höjder, och jag kan lyssna på samma låt två, tre, fyra, fem, tio, tjugo gånger om, utan att tröttna. Finns det egentligen nåt bättre sätt att spendera sin natt, när man känner sig lite vilsen, moloken, helt enkelt inte på topp? I sånna här stunder blir musiken min bästa vän.

Ah, harukanaru unabara yo! Ude no naka ni
Ah, itsumademo kono boku o daite okure!

Fukai soko ni tadayou,
Kaigara no you ni,
Nanimo kikoenai
Nemuri no kuni

Ah, eien ni kono mune wa
Kizutsukanai mou nido to!

Ah, harukanaru unabara yo! Tabi no toki o
Ah, itsu no hi ka kono boku ni tsugete okure!

Aoi kaze ni fukareru,
Funabito no you ni,
Nanimo osorenai
Yuuki no kuni

Ah, eien ni kono yume o
Akiramenai mou ichido!

Yey, aj och wow!

Ytterligare en helg har gått. På fredagen kom Ninjapojken över och vi lagade lyxmat tillsammans. Resultatet blev oxfilé med hemmagjord klyftpotatis, en varm sallad gjord på fräst lök (gul och röd), körsbärstomater och grillad paprika, samt rödvinssås och bearnaisesås. I was in heaven. Det var helt otroligt gott! Varenda ny tugga bara smälte i munnen.

Känner ni hur gott det doftar? 😉

Läs mer