Back to the drawing board

Jag tycker om att teckna, det kanske vissa av er vet. Jag är inte superduktig, men jag har utvecklats genom åren och det är kul att se. Tyvärr kan det gå ganska lång tid mellan mina tecknarstunder numera, men när jag väl sätter mig i arbete så vill jag att det ska bli perfekt. Den bästa bilden någonsin! Något sådant finns inte. Och med så höga krav på mig själv så är det ibland väldigt svårt att ens komma igång, för om jag inte gillar de första 2-3 strecken, så skiter jag i det. Tänker ”det blir ingenting”.

Jag har letat inspiration och jag brukar få den från spel och musik. I o m att jag har mått ganska kasst den senaste månaden så har inte ens det funkat. Men så fick jag en idé idag. Jag skulle vilja göra en fanart av min Shepard. Det är förmodligen ett alldeles för stort projekt för mig, men det vore kul att testa, i alla fall ansiktet. Jag skulle nog inte rita henne med en massa vapen, jag är ändå sämst på att rita objekt. Kanske min egen tolkning av henne. Hm… Det är värt ett försök i alla fall. Får se om jag kan rita nåt i helgen som går att jobba vidare på. Ni kan väl hålla en tumme, om ni vill?

3 saker jag stör mig på

Det verkar som att jag har legat på latsidan här med mitt postande. Men det handlar mer om att jag känt brist på något intressant att skriva om och det jag har skrivit har postats på RPGaiden. Det är jag stolt över, jag är glad att jag kan få saker att hända på den sidan. :) Hursomhelst så har memen 10 day challenge hamnat i skymundan så jag tänkte raskt skynda på till nästa del på listan, 3 saker jag stör mig på. Vilken jävla punkt egentligen. Det finns mängder av saker som jag stör mig på, jag skulle kunna nämna saker som dessutom skulle starta massuppror (vill jag tro), det finns världsliga saker och petitessiga saker. Så vad väljer man? Random grejer – helt enkelt.

  • Otrevliga människor. Kan få vilken dag som helst att bli rutten, oavsett solsken, fågelsång och glass.
  • Att vakna till borrljud i betong. *ryser*
  • Föräldrar som 1) skiter i att uppfostra sin avkomma men blir skitsura om nån annan vågar ta bladet från munnen och säga ifrån 2) tycker att the fruit of their loins inte kan göra nåt fel och bara ler med huvudet på sne när Sune trycker ut en flaska schampo på ICA. (True story.) Tror du faster Asta tackar din snorvalp till son när hon halkar och bryter lårbenet? Nej, jag skulle inte tro det.

Den där sista punkten fick mig att minnas en hemsk grej jag bevittnade i oktober förra året. Jag stod vid Gullmarsplan och väntade på ett tåg. Vid en annan perrong hade ett annat tåg anlänt och folk går av, bland annat en pappa, mamma och deras kanske 8-åriga dotter. Dottern skuttade/sprang fram och hennes föräldrar lommade bakom i sakta mak. På perrongen kommer så en man som springer för att hinna med tåget. Flickan är i kollisionskurs med mannen och de rusar på varandra. Jag trodde först att flickan skulle få sig en riktig smäll, men till min förvåning så har mannen försökt manövrera undan, men snubblar på nåt sätt över henne och flyger i backen, med huvudet före. Man hör hur han skriker. Han kommer upp på fötter igen, man ser att han är helt vimmelkantig. Föräldrarna har blivit vittnen till detta, men det som verkligen gjorde mig så arg var att de inte ens gick fram till mannen för att se hur han mådde. Flickan var förstås skärrad, hon fattade ju att nåt hade gått illa och anslöt sig snabbt till mamma och pappa. Mannen som ramlat tog sig för pannan, jag tror han blödde och sen försvann han därifrån. Om han följde efter familjen för att skälla vet jag inte. Det var en olycka, det kunde hänt värre saker, men – jag anser att en perrong inte är ett ställe att springa runt och leka på, speciellt i rusningstid och det är föräldrarnas ansvar. När så väl olyckan hade skett, så tar de inte ens sitt förnuft tillfånga och ser hur den skadade mådde. Visst, det kanske var chockade och de kanske skämdes, men är det bättre att låtsas som inget? Vad sätter de för exempel för sin dotter?

Som ni märker så gjorde den händelsen mig väldigt upprörd. En av alla de miljoner saker i världen som jag kan störa mig på.

Tung kväll

Det är tur att jag har en mamma som orkar med att lyssna på mig genom en vägg av gråt, snor och tårar. Jag är fysiskt och psykiskt utmattad. Jag fryser trots att det är 24 grader varmt här inne. Mina ögon är svullna och jag tror att jag tömt mig på en hel del vätska, i alla fall så mycket som det kan bli av att ha tårar strilande nerför kinderna under nästan 1½ timma. Utan avbrott. Det är tungt, förstås. Jag stannar hemma imorrn. Jag har slitit mitt hår över det beslutet, känt skam, skuld och ångest, men nu är det taget. Förmodligen är det tänkt att man ska lyssna på kroppen när den reagerar såhär. Ska dricka en kopp te strax, värma mig lite och försöka komma ner i varv, låta kroppen slappna av. Ja, såhär kan livet se ut ibland, när man är Anna.

Spel är det gott om, men tid?

Ni vet, det räcker inte med att man har en spelhylla fylld till bredden med X antal spel som man inte har haft tid att spela eller spela klart. Nej, det ska alltid inhandlas nytt. Och nytt kommer det. I mängder. 2011 verkar svämma över av spel, spel jag vill – nej, måste ha, dessutom! Jag kommer förmodligen gå under med tanke på att jag inte vill spela mer än ett spel åt gången. Skulle vilja påstå att jag är dedikerad, medan andra kanske vill kalla mig dumdristig. Fast jag tar inte så lätt på mina spel. I alla fall inte dem jag tycker om. Jag anser att det är god spel-kutym att inte hålla på och vänsterprassla med en eller två extra titlar. Ogillar att riskera att blanda ihop saker och ting och som de flesta vet så är rollspel ofta mycket story-tunga spel och det gäller att hålla koll på vad som är vad. (Inte alltid det går även fast man bara spelar ett spel, men ni fattar min poäng.) Så det var med glädje och lite panik i bröstet som jag lyfte upp tre paket från hallgolvet när jag kom hem. Behold! Dagens loot!

Radiant Historia (DS) och Ys 1&2 (PSP)

Mass Effect 2 (360)

Kul grej, när jag tog bilden så gjorde min HTC Desire ansiktsavkänning på kvinnan och utomjordingen men inte på Shepard. XD PWND!

Inte så ineffektiv ändå

Jag gillar inte att ta blodprov, men doktorn hade ordinerat det. Stack ganska illa där jag satt i stolen i morse och försökte tänka på annat. Tydligen ska min lever och sköldkörtel undersökas på detta sätt. Röjningen i mitt sovrum inför den stundande renoveringen har gått riktigt bra. Men det kommer bli lite svårt att få plats med allt på andra ställen, har jag märkt. Jag har en ganska stor lägenhet förvisso, men att bli av med ett rum nu under ca en vecka, ja, det påverkar förstås alla andra utrymmen man har. Men, jag tror nog att jag ska kunna lösa det på ett ganska bra sätt ändå. :)

Medan jag ändå varit i full rulle sedan tidig morgonstund så fortsatte jag i ångande fart och gjorde lunch + matlådor. Det blev ganska gott, även fast det var ett stort experiment. :)

Färsk pasta med fläskfilé, lök och tomater i nån sorts sås och fetaost smulat på toppen. Gott!

Sen hämtade jag ett paket som visade sig innehålla ett hett efterlängtat soundtrack. Och det är ganska mycket vår ute nu! Fågelkvitter och tövatten som rinner. :)

Fast jag lyssnar nog inte förrän jag har klarat spelet...

Passade på att köpa lite godis. Man får göra det när det är måndag, även fast man är ledig. :P Mm, Kryptoniter!

Uppdatering

Det är mars nu och månaden har börjat väldigt bra. Jag hoppas att den fortsätter så. Visserligen missförstod jag och en kund varandra på onsdagen, vilket resulterade i att jag gick ifrån en stund, ringde mamma och sen satt och grät i 20 minuter. Huh. Jag kan inte säga att jag förstår mina egna reaktioner ibland, men det var helt omöjligt att stoppa tårarna. Stressen med mera ligger nog precis under huden på mig och fördämningarna brister lätt. Hursomhelst, jag tog mig igenom den här jobbveckan, men igår var jag faktiskt ledig då jag skulle till läkare på eftermiddag och kolla hjärtat. Hjärtklappningarna är ju ganska frekventa och dyker upp titt som tätt. Men inget fel påträffades, tydligen har jag ett väldigt bra blodtryck. Däremot verkar det jag upplevde natten till förra fredagen (hjärtklappning följt av händer och fötter som domnade bort och fylldes av stickningar) ha varit en sorts panikattack. Jag är inte förvånad.

Torsdagen, eller i alla fall kvällen, var en riktig höjdare. Ninjapojken bjöd mig på middag på Jensens Böfhus (jag fick ta vad jag ville, så jag gottade mig med en oxfilé med fransk bearnaisesås) och till efterrätt en stor frasig våffla med hasselnötter, chokladsås, jordgubbssylt och vaniljglass. Den vill jag verkligen äta igen! Helst nu! Efter middagen gick vi och tittade på Tangled (eller Trassel som den heter på svenska). Vi såg den med engelskt tal, nåt annat är otänkbart, anser jag. Jag visste inte riktigt vad jag hade förvänta mig, jag hade bara sett det lilla man såg när det var Kalle Anka på julafton. En kollega hade däremot berättat att han hade störtbölat när han såg den. Konstigt, tyckte jag, grina av en Disney-film? Det var ju länge sen, anser jag, som Disney verkligen gjorde nånting värt pengarna. Visst, Prinsessan och grodan var väl oki, men inte alls lika bra som klassikerna. Långt ifrån faktiskt. Många diggade den mest för att den hade en mörkhyad tjej i huvudrollen och det kan den förstås få cred för. Men det är ju inte det som gör en film. Nåväl, Tangled. Oj. Jag tror jag tappade hakan flera gånger. Visst, det är i mångt och mycket ett klassiskt upplägg med en eller två protagonister, en antagonist, en comic relief och en silent hero. Men det finns nånting nytt där. Nånting modernt. Om det är i berättarstilen, eller i personligheterna som vi möter (ingen av dem perfekta), det vet jag inte. Jag vet bara att filmen är helt fantastisk, fick mig att må så bra, fick mig att le så att mungiporna nästan brast, fick mina ögon att tåras, fick mig att skratta lagom mycket och inte ett enda av musikalinslagen fick mig att rynka på näsan. Inget var opassande, inget var fel. Det var – perfekt. Och jag vill se filmen igen! Nu! Idag! Helst igår. När jag gick ifrån biosalongen kunde jag knappt tro att det var över. Den ska verkligen skaffas på blu-ray när den släpps. Se den ni som kan!

En av Disneys bästa kvinnliga karaktärer. Much love. ♥

Igår spelade jag lite Mass Effect men kom inte så mycket längre. Jag hade mest tråkigt. :P Pytt. Men jag ska ta nya tag idag, är det tänkt. (Efter att jag har sett två avsnitt American Idol och ett avsnitt Top Model. ;P) Mamma och jag var på Hornbach tidigare idag. Där tittade jag ut tapet, parkettgolv osv. Jag ska renovera mitt sovrum har jag bestämt. Egentligen borde alla rum i lägenheten få nytt golv, men jag börjar där det är enklast. Så, förhoppningsvis är det klart innan april månad är här. :) Kanske borde lägga upp före och efter-bilder, vad tycker ni?